onsdag 23 maj 2012

ÄNTLIGEN!!!


- Äntligen!!
Wilma börjar bli frisk.
Vi trodde att det va den nya tanden som
gjorde att hon hade feber och ont i munnen.
Det va i fredags. Sen märkte vi att det va halsont 
och feber. Svårt att sova förutom i min famn.
Så det kändes som om det inte blev mycket gjort
från min sida när vi va nere i torpet.
Men mannen målade om vardagsrummet,
få bort en stor sten hör som tidigare varit en damm
mitt på gräsmattan, satt upp grindarna i trappan och
en massa saker.
Men jag fick tillslut till ett land att plantera
jordgubb och smultronplantor som jag fått av kollegorna
på jobbet. Sådde också lite rädisor och sockerärtor.
 Men nu så mår Wilma bättre och vi tog en promenad
i sommar hettan. Och hon fick gunga.
Wilma fyller ju snart 1 år och jag vet vad som står i förrådet
och väntar på henne. Något som börjar på GUNG och slutar på
STÄLLNING. En present från farmor och faster med familjer. :)

fredag 11 maj 2012

Sen sist...


Nu har vi varit på alla nödvändiga ultraljudskontroller
och allt ser bra ut. På Astrid Lindgrens sjukhus
kollade vi hjärtat och de va helt och tickade som det 
skulle i den lilla kroppen. Sen ringde det från Sös 
och berättade att alla prover va bra. 
Jag tackade läkaren som ringde för att de 
har varit så noggranna och att de kollar av att vi fått 
all  information.
Det känns skönt nu och jag tycker att det känns som 
om det sparkar gott i magen. :) 
Om man tittar tillbaka och ser vad vi gått igenom
från att vi gjort Kub-testet och vad det visade, 
då allt blev svart och natten vi vaknade och det 
bara rann blod och vi trodde det va missfall.
Sen att vänta på att kunna göra moderkakstest
 flera gånger men risken har varit för stor 
för barnet och sen till slut fostervattensprov och
de skulle ta 2 dagar innan det ringde och 
vi fick svaret att det va ett friskt barn. 
När vi då tyckte att vi andades ut och trodde 
allt va frid och fröjd och skulle på ultraljud 
som man vanligt gör och de går igenom
grundligt som om det vore något fel och vi får gå 
på två extra ultrajud för att kolla ryggrad och 
hjärta men som till slut visade sig vara helt ok, 
ser vi vad vi gått igenom. Vi har åkt berg och dalbana
under någon månads tid. 
Jag har försökt att inte ta ut något i förskott utan vilat i 
att det ordnar sig. Oavsett om barnet mår bra eller 
inte så behöver de kärlek och inte min oro.
Sen har vi underbaraste lilla Wilma här hemma som 
växer så det knakar. <3