Vill sända lite dikter till er som vill ha lite att fundera på.
Har samlat på mig en del egna dikter med åren.
Lite kul att läsa ibland.
Och ens egna gamla dikter kan ibland stärka en själv. :)
Du är den skönaste
Dina ögon är som pärlor,
i mitt guld regn.
Din mun är som en orkan,
i min sommar vind.
Ditt hår är som vågor,
i mitt hav.
Dina öron är som snäckor,
på min strand.
Dina armar är som lianer,
i min djungel.
Ditt hjärta,
är som format för mitt.
Jag älskar dig,
bara dig.
För du är du och ingen annan.
Dina ögon är som pärlor,
i mitt guld regn.
Din mun är som en orkan,
i min sommar vind.
Ditt hår är som vågor,
i mitt hav.
Dina öron är som snäckor,
på min strand.
Dina armar är som lianer,
i min djungel.
Ditt hjärta,
är som format för mitt.
Jag älskar dig,
bara dig.
För du är du och ingen annan.
( Skriven ca 1997)
Liv av ande
Havets brus lyfte min panna,
och jag såg dagens ljus.
En stilla vind drog igenom mitt hår.
Värmen från solen värmde mig.
Mitt i den stilla ljuva beröringen
av Guds heta skapelse,
kom en orkan av hans ande att svärma i mig.
Jag fylldes och fylldes igen.
Vet att jag är en del av allt.
Och jag kan få bli berörd
av delar av hans skapelse.
av Guds heta skapelse,
kom en orkan av hans ande att svärma i mig.
Jag fylldes och fylldes igen.
Vet att jag är en del av allt.
Och jag kan få bli berörd
av delar av hans skapelse.
Det skapta vattnet nådde mina fötter
och jag spratt till av liv.
( Skriven ca 1997)
---
Jag vill tala om...
för dig att...
Du är en guld klimp
som fallit framför mina fötter.
En ädelsten
som jag kan spegla mig i.
Jag trodde att min framtid
var att vara den som blev över.
Men när jag fann dig
såg jag att,
du gör min vardag
värd att leva.
(Skriven ca 2003)
